Sidor

torsdag 19 juni 2014

Recension av Livet efter dig

När Lou Clark för första gången möter den arroganta och underfundiga Will Traynor, krockar två helt olika världar med varandra. 
 Lou är tillsynes nöjd med vardagen, trots att hon jobbar på ett café för att försörja både sig själv, och sina föräldrar - utan några större framtidsplaner över huvudtaget. 
Will, å andra sidan - tidigare framgångsrik aktiemäklare i London, men som blev fråntagen allt i en motorcykelolycka - lever ett stilla liv som totalförlamad, nära depression och övertygad om att finna en väg att få slut på sitt liv.

När Lou så blir arbetslös, finner hon slumpartat nödlösningen när hon hittar jobbet som Wills assistent. Mötet blir brokigt, och Will kan inte låta bli att se på Lou med förakt, liksom hon också ogillar honom. Småningom bestämmer hon sig dock för att hjälpa Will, att få honom att ändra sig - ingen av de vet att de kommer att förändra varandras liv för alltid.

Jag hade hört mycket gott om Livet efter dig, redan innan jag bestämde mig för att läsa den - och förväntningarna var höga. Trots det levde boken upp till de, om än på ett annorlunda sätt.
Livet efter dig är en underbar och charmig bok, med mycket värme och underfundig humor. Tonen i boken är lättsam, trots de svåra ämnena, och handlingen fångar läsaren och får en att tänka efter. Lite i samma stil som En oväntad vänskap.
Jag skulle inte välja att kalla boken djup, och visst har språket sina sidor - det viktigaste, skulle jag dock vilja säga, är att den berör och lämnar något efter en. En perfekt bok att ta med på semestern, med lättläst text och en handling som kommer få dig att både skratta och gråta. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Är det något du undrar, vill du tipsa mig - eller kanske själv fråga om råd?
Känn dig fri och berättigad att fråga på, och så svarar jag i en kommentar på inlägget eller din egna blogg (länka)!